Diskrimineringsgrunder
Enligt diskrimineringslagen är förbjudna diskrimineringsgrunder ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan omständighet som gäller den enskilde som person.
Fall av diskriminering med anknytning till kön, könsidentitet eller könsuttryck behandlas av jämställdhetsombudsmannen.
Med ålder avses personens uppnådda ålder. Ålder som diskrimineringsgrund omfattar alla åldrar. Diskrimineringslagens förbud mot diskriminering gäller alltså diskriminering av människor i alla åldrar.
Diskriminering på grund av ålder kan vara till exempel att man inte tillåter ungdomar i en viss ålder i biblioteket på kvällarna. Läs mer på vår webbsida om åldersdiskriminering.
Med ursprung avses en människas etniska eller nationella ursprung. Ursprung innefattar också hudfärg och andra särdrag som förknippas med ursprunget. Människor kan ha ett eller flera ursprung och vem som helst kan diskrimineras på grund av sitt ursprung.
Lagstiftningen ger ett särskilt starkt skydd mot diskriminering på grund av etniskt ursprung. Det är ytterst sällsynt att särbehandling på grund av etniskt ursprung kan godkännas.
Diskriminering på grund av ursprung kan till exempel vara att en rom, en person med afrikanskt ursprung eller en person som tillhör en annan etnisk minoritet inte väljs till en viss arbetsuppgift eller inte släpps in i en restaurang eller en butik.
Mer information får du på följande webbsidor:
Med medborgarskap avses medborgarskap i ett land. Man kan bli medborgare i ett land antingen från födseln eller genom att ansöka om medborgarskap. Medborgarskapet fastställer en människas ställning i staten och har betydelse för den enskildas rättigheter och skyldigheter.
Diskriminering på grund av medborgarskap kan utgöras till exempel av att en bostad i en bostadsannons begränsas endast till finländska medborgare eller att en viss grupp, såsom utlänningar, utelämnas.
Med språk avses Finlands nationella språk finska och svenska, de samiska språken, teckenspråk och beroende på situationen även andra språk och olika dialekter.
Enligt grundlagen ska det allmänna tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder. Var och en har rätt att använda finska eller svenska i kontakter med statliga myndigheter och tvåspråkiga kommunala myndigheter. Enligt den samiska språklagen har en same rätt att i kontakter med myndigheter i samernas hembygdsområde efter eget val använda finska eller samiska.
Diskriminering på grund av språk kan utgöras till exempel av att en tvåspråkig myndighet ger betjäning enbart på finska eller att man på banken förutsätter att kunden förstår villkoren i tjänsteavtalet trots att de endast är tillgängliga på finska eller svenska.
Med religion avses de traditionella världsreligionerna såsom kristendom, islam, judendom och hinduism samt även nyare religiösa rörelser.
Med övertygelse anses en icke-religiös världs- eller livsåskådning såsom ateism och pacifism.
Diskriminering på grund av religion kan utgöras till exempel av att en elev blir tvungen att utöva religion i skolan eller att en person förbjuds att på arbetet eller i skolan använda kläder eller symboler som förknippas med personens religion.
Med åsikt avses bland annat en persons politiska och samhälleliga åsikter och synsätt. Diskriminering på grund av åsikt förknippas med yttrandefrihet som tryggas i grundlagen.
Det kan vara fråga om diskriminering på grund av åsikt om en person på grund av personens samhälleliga eller politiska åsikter inte godkänns som medlem i en förening om föreningens stadgar inte förutsätter att man förbinder sig till de värden som föreningen representerar.
Med politisk verksamhet avses deltagande i politiska aktiviteter, medlemskap i eller stöd till ett parti.
Diskriminering på grund av politisk verksamhet kan utgöras till exempel av att en person inte godkänns som medlem i en fritidsförening eller att en person inte får delta i hobbyverksamhet på grund av att personen stöder ett visst parti.
Med fackföreningsverksamhet avses till exempel medlemskap i en fackförening eller aktivitet i en fackförening. Arbetstagare får inte särbehandlas på grund av deras eventuella medlemskap i en fackförening. Förbudet mot diskriminering på grund av fackföreningsverksamhet förhindrar inte fackföreningar från att erbjuda medlemsförmåner till sina medlemmar.
Till exempel deltagande i en laglig arbetskonfliktsåtgärd eller aktivt medlemskap i en fackförening är inte godtagbara grunder för särbehandling i arbetslivet.
För övervakningen av förbudet mot diskriminering i arbetslivet ansvarar regionförvaltningsverkens arbetarskyddsmyndigheter.
Med familjeförhållanden avses huruvida en person har familj, är ogift, gift, i ett registrerat partnerskap, sambo, i ett parförhållande, frånskild, änka eller änkling.
Diskriminering på grund av familjeförhållanden kan utgöras till exempel av att en barnfamilj inte godkänns som kund på en restaurang.
Med familjeförhållanden avses inte föräldraskap eller graviditet. Diskriminering på grund av dessa är förbjuden enligt jämställdhetslagen. Jämställdhetsombudsmannen övervakar efterlevnaden av jämställdhetslagen.
Med hälsotillstånd avses både det fysiska och det psykiska hälsotillståndet. Hälsotillståndet omfattar både akuta och kroniska sjukdomar.
Hälsotillstånd kan också ha ett nära samband med en annan diskrimineringsgrund, funktionsnedsättning. Ibland kan en kronisk sjukdom leda till en funktionsnedsättning. En kronisk sjukdom kan också ibland betraktas som en funktionsnedsättning om den uppfyller definitionen av en funktionsnedsättning.
Det kan vara fråga om diskriminering på grund av hälsotillstånd om en person sägs upp på grund av personens sjukskrivning.
Enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning innefattar personer med funktionsnedsättning bland annat personer med varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktionsnedsättningar, vilka i samspel med olika hinder kan motverka deras fulla och verkliga deltagande i samhället på samma villkor som andra. Man kan ha haft en funktionsnedsättning sedan födseln eller till exempel till följd av en olycka.
Diskriminering på grund av funktionsnedsättning kan till exempel utgöras av att man inte genomför rimliga anpassningar på begäran av en person med funktionsnedsättning, till exempel att man inte bygger en ramp eller erbjuder nätbankskoder i punktskrift.
Mer information hittar du på vår webbsida om rättigheterna hos personer med funktionsnedsättning.
Sexuell läggning är en egenskap som utgör vem en person blir förtjust eller förälskad i eller vem en person känner emotionell eller sexuell attraktion till. Till sin sexuella läggning kan en person vara till exempel heterosexuell, homosexuell, lesbisk eller bisexuell.
Diskriminering på grund av sexuell läggning kan vara till exempel att man inte vill viga ett par av samma kön på magistraten eller att ett par av samma kön inte får hyra en bostad på grund av parets sexuella läggning.
Diskriminering på grund av kön, könsidentitet och könsuttryck övervakas av jämställdhetsombudsmannen.
Läs mer om diskriminering på grund av sexuell läggning på vår webbsida om ämnet.
Annan orsak som gäller den enskilde som person kan vara till exempel social status, arbetslöshet, förmögenhet, bostadsort, utseende eller deltagande i föreningsverksamhet. Annan orsak som gäller den enskilde som person kan avse både en persons inneboende egenskaper och personens juridiska ställning. Det väsentliga är att orsaken uttryckligen förknippas med personen själv och personens egenskaper, inte till exempel med personens verksamhet. Orsaken ska även kunna likställas med andra diskrimineringsgrunder som uttryckligen nämnts i lagen.
Diskriminering på grund av annan orsak som gäller den enskilde som person kan utgöras till exempel av att en arbetslös person krävs på en högre garanti då hen hyr en bostad.
