Corona – rasifiering av smittospridningen
Coronaviruset har snabbt börjat sprida sig inom den somaliska minoriteten i Helsingfors, rapporterar Helsingfors stad. Enligt deras uppgift bär 1,8 procent av den somaliska befolkningsgruppen på smittan mot 0,2 procent bland övriga Helsingforsbor.
President Niinistö har nyligen påpekat att han oroas av tendenser att folk börjar misstänkliggöra varandra. ”Fördomar är lömska och är det sista vi behöver i det här läget”, skriver presidenten på sin blogg Presidentens penna. Han nämner särskilt nylänningar och äldre människor som angripna grupper i det finska samhället.
Helsingfors stad och HUS undrade å sin sida i ett pressmeddelande, vad som kan ligga bakom den större spridningen bland stadens somaliskspråkiga. Staden har ju gjort sitt bästa för att ge information på olika språk till alla befolkningsgrupper.
Det är bra att staden håller reda på spridning och dödstal bland olika grupper och analyserar vad som kan göras. Det är dock samtidigt viktigt att man inte sår frön till den typ av misstänkliggörande av grupper som president Niinistö varnar för.
I Sverige har man konstaterat på motsvarande sätt, att gruppen somalier framför allt i Stockholms norra stadsdelar, har drabbats oproportionerligt av coronaviruset. Även i Sverige började man undra om det kunde vara en fråga om informationsbrist. Eller såsom vissa ville göra gällande – kulturella beteendemönster?
Närmare till hands tycks dock ligga socio-ekonomiska förklaringar.
Många finsk-somalier såväl som svensk-somalier jobbar inom yrken där risken för smitta är särskilt stor; inom kollektivtrafiken, taxinäringen, butiker, städfirmor, sjukvården, barnomsorg, äldreomsorg osv. Det vill säga yrken där kontaktytorna med andra är stora och möjligheten att ”jobba hemma” är liten eller obefintlig. De är också i högre grad hänvisade till kollektivtrafiken både för resor till och från arbeten samt för andra nödvändiga aktiviteter. Kontaktytorna med andra människor är därmed nödvändigtvis större och möjligheten till isolering mindre. Därtill är också trångboddhet och ett sämre hälsoläge rent generellt faktorer som är underliggande.
I Sverige visade stadsepidemiologen Anders Tegnell för några dagar sedan en tydlig överrepresentation av covid-19-fall inte enkom för personer födda i Somalia, utan även i Turkiet, Irak, Finland, Eritrea, Syrien, Iran och forna Jugoslavien. Listan innehåller de största invandragrupperna i Sverige de senaste decennierna. Att personer födda i Finland så att säga kvalar in i denna skara handlar knappast om språkförbristning eller kulturell egenart. Snarare om att de tillhör grupperna som har hög sjuklighet, många av dem över 60, 70, 80 år, så som också Tegnell konstaterade. Med andra ord en äldre grupp av arbetare.
I USA finns klara indikationer på ett sådant samband. Preliminära data visar en klar koppling mellan socioekonomiska faktorer och antalet sjuka och döda i covid-19. Det handlar om sämre bostäder, trångboddhet eller hemlöshet, jobb som inte går att utföra i hemmet, samt att sjukvården i låginkomstområden inte håller samma standard som i välbärgade områden och den för USA mer specifika orsaken att färre låginkomsttagare ens har en täckande sjukförsäkring och därför inte har råd att söka vård. I USA innebär detta med automatik också en överrepresentation av svarta och latinos bland offren, då dessa är överrepresenterade i de lägsta inkomstgrupperna.
Från Storbritannien kommer samma typ av indikationer. Dr Riyaz Patel vid University College London konstaterar att viruset slagit hårdast mot de mest tättbefolkade områdena i London, där minoriteterna är överrepresenterade och där det allmänna hälsoläget är sämre än för riksgenomsnittet.
Det är dock viktigt att framhålla att det är alldeles för tidigt för säkra slutsatser angående spridningen av covid-19. Först när pandemin börjat ebba ut kan en djupare analys göras. I detta skede är risken annars stor att missämja och fientlighet mellan olika grupper förvärrar den kris som samhället redan går igenom. Just nu har man fångat upp att många somalier är drabbade, vilket tillsammans med underliggande rasism och fördomar kan ge coronaspridningen en rasifierad förklaringsmodell.
Det är förvisso känt att vissa grupper är mer utsatta än andra, vilket kan föranleda behov av särskilda åtgärder, men mycket pekar på att det är socioekonomiska skillnader i människors levnadsvillkor som avspeglas även i utsatthet gällande coronasmittan. Därför är det sannolikt ännu viktigare att säkerställa jämlik tillgång till sjukvård oh samhällets stödåtgärder oavsett personens ursprung, ålder, kön, eventuell funktionsnedsättning osv.
Det är viktigt att ta till sig president Niinistös visdomsord för att säkerställa att omsorgen för utsatthet inte omvandlas till misstänksamhet och skuldbeläggande.
Det är också på sin plats att påminna om FN:s generalsekreterare Guterres ord:
”Falsehoods are filling the airwaves. Wild conspiracy theories are infecting the Internet. Hatred is going viral, stigmatizing and vilifying people and groups”.
