Hoppa till innehåll

Diskrimineringslagen ändrar 1.6.2023 – lagändringarna främjar rättsskyddet för personer som blir utsatta för diskriminering

Ändringar i diskrimineringslagen träder i kraft 1.6.2023. Med lagändringen utvidgas diskrimineringsombudsmannens befogenheter även till att utöva tillsyn över efterlevnaden av diskrimineringslagen i arbetslivet, och likabehandlingsplaneringen och främjandet av likabehandling kommer att gälla även småbarnspedagogiken. Dessutom ändras definitionen av trakasserier och utbildningsanordnarnas skyldighet att ingripa i trakasserier förstärks. Diskrimineringsombudsmannen anser att lagändringarna främjar förverkligandet av likabehandling och stärker rättsskyddet för personer som utsatts för diskriminering.

Diskrimineringslagen trädde i kraft år 2015. Syftet med lagen är att främja likabehandling, förebygga diskriminering och effektivera rättssäkerheten för personer som utsatts för diskriminering. Riksdagen godkände den partiella reformen av diskrimineringslagen i november 2022. Lagändringarna träder i kraft 1.6.2023. 

- Lagreformen främjar väsentligt förverkligandet av likabehandling, förebygger diskriminering och stärker rättssäkerheten för personer som utsatts för diskriminering. Att rättskyddet inom arbetslivet förstärks är av särskilt stor betydelse. Undersökningar visar att i synnerhet minoriteter möter omfattande diskriminering i arbetslivet. Vi vill till exempel ingripa i diskriminering vid rekrytering, konstaterar diskrimineringsombudsmannen Kristina Stenman.

Diskrimineringslagen ändras bland annat vad gäller arbetslivet, småbarnspedagogiken och definitionen av trakasserier

Lagreformen stärker förebyggande av diskriminering och främjande av likabehandling på arbetsplatser. Diskrimineringsombudsmannens befogenheter i arbetslivet utvidgas, och i fortsättningen har ombudsmannen befogenhet att utöva tillsyn över efterlevnaden av diskrimineringslagen också vad gäller enskilda diskrimineringsfall i arbetslivet. Från och med 1.6.2023 kan man alltså kontakta diskrimineringsombudsmannen om man har blivit utsatt för eller misstänker sig ha blivit utsatt för diskriminering i arbetslivet. Diskrimineringsombudsmannens befogenhet blir likvärdig med arbetarskyddsmyndighetens befogenhet. Arbetarskyddsmyndighetens befogenhet att utöva tillsyn preciseras också.

Diskrimineringslagens skyldighet att främja likabehandling förtydligas i fråga om vad myndigheter, arbetsgivare och utbildningsanordnare ska beakta när de bedömer hur likabehandling uppnås. Alla diskrimineringsgrunder som tagits upp i diskrimineringslagen ska beaktas vid bedömningarna.

Enligt den reviderade diskrimineringslagen ska arbetsgivarna bedöma hur likabehandling uppnås också i fråga om anställning och en arbetsplats likabehandlingsplan ska också innehålla slutsatserna av bedömningen av likabehandling. Arbetsgivarna har en övergångstid på två år vad gäller likabehandlingsplanerna.

Skyldigheten att främja likabehandling och upprätta en likabehandlingsplan utvidgas till att även gälla anordnare av småbarnspedagogik och serviceproducenter inom småbarnspedagogiken. Med likabehandlingsplaneringen inom småbarnspedagogiken kan man bekämpa diskriminering och främja likabehandling samt tillgodose barnens rättigheter. Skyldigheten att upprätta en likabehandlingsplan är enhetsspecifik, vilket innebär att en separat plan ska upprättas för varje verksamhetsställe. Småbarnspedagogiken har en övergångstid på två år för likabehandlingsplaneringen. 

Definitionen av trakasserier ändras så att trakasserier kan vara riktade mot både individer och människogrupper. Detta innebär att trakasserier framöver kan bedömas även utan en enskild offer för trakasserierna. Ansvar för anordnare av småbarnspedagogik, serviceproducenter inom småbarnspedagogiken och utbildningsanordnare att ingripa i trakasserier som de fått vetskap om stärks och förtydligas. Om anordnare av utbildning eller småbarnspedagogik underlåter att vidta åtgärder för att undanröja trakasserierna, gör de sig skyldiga till diskriminering.

Bestämmelsen om rimliga anpassningar preciseras. Efter lagreformen gäller rimliga anpassningar uttryckligen också innehållet i en myndighets tjänster. Vid bedömningen av rimliga anpassningar ska man i första hand beakta behoven hos personen med funktionsnedsättning.

Enligt den reviderade lagen kan ett ärende föras till diskriminerings- och jämställdhetsnämnden för behandling utan att det finns ett namngivet offer i ärendet. Framöver kan diskriminerings- och jämställdhetsnämnden dessutom rekommendera betalning av gottgörelse till den som blivit utsatt för diskriminering eller repressalier.
 

15.05.2023