Diskrimineringsombudsman Kristina Stenmans tal på seminariet ”Fri, öppet och säkert internet för alla?” 10.12.2020

Jag vill tacka utrikesministeriet och Finnish Internet Forum för ordnandet av detta möte med anledning av Finlands ordförandeskap i Freedom Online Coalition – och för fokus på likabehandling i dag. 

Internet och digitalisering har en central position i dagens samhälle, och därför även inom diskrimineringsombudsmannens byrå i vårt arbete för att främja de mänskliga rättigheterna och likabehandling. Diskrimineringsombudsmannens mandat går ut på att främja likabehandling och ingripa i diskriminering. Ombudsmannen är den nationella rapportören om människohandel och övervakar avlägsnande ur landet av utlänningar. Digitaliseringen medför både positiva effekter i form av främjande av inkludering och negativa effekter som riskerar integriteten och rättigheterna hos personer som hotas av exkludering och marginalisering. 

Mina teman i detta tal är tillgänglighet, algoritmer och missbruk. 

Låt oss börja med tillgänglighet. Digitala och mobila nätverk utgör grunden för moderna samhällen, särskilt i Europa men i allt högre grad också i resten av världen. Digitaliseringen kan ge personer i en utsatt ställning bättre möjligheter till jämlikt samhällsdeltagande. Som en plattform för informationsutbyte som är oberoende av tid och plats kan internet bidra till att göra personer med funktionsnedsättning mer självständiga. För att detta även ska vara fallet i praktiken måste alla digitala tjänster och appar designas så att de är tillgängliga utan undantag. Det är det enda sättet på vilket man kan garantera att produkter och tjänster kan användas av alla, på ett jämlikt sätt. 

Coronaviruspandemin har ytterligare stärkt digitaliseringstrenden. Allmän information om pandemin delas för det mesta digitalt, många barn har ägnat sig åt digital inlärning, människor shoppar på nätet och myndigheter är virtuellt tillgängliga. Detta innebär att tillgänglighet också har en ekonomisk dimension: det är viktigt för myndigheterna att säkerställa att alla har förmånlig tillgång till den digitala världen till exempel i skolor, vid allmänna bibliotek eller genom annan offentlig service. 

Både på nationell och internationell nivå bör strategier och åtgärder samt finansiellt stöd och offentlig upphandling inom digitalisering och artificiell intelligens inkludera tillgänglighet och åtgärder som aktivt främjar detta. 

Mitt andra tema är algoritmer och artificiell intelligens. Användningen av algoritmer blir allt vanligare på alla samhällsområden, och ”Big data” kan ge oss stora insikter. Men algoritmer medför också stora risker för individers personliga integritet, de kan stärka exkluderande och diskriminerande strukturer, samt användas som instrument för grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Frågan om etnisk profilering och de problem som detta medför har varit aktuell i två årtionden sedan etnisk profilering började användas mycket systematiskt efter terrorattackerna 11.9.2001, i form av datautvinning i stor skala för att profilera misstänkta terrorister eller terrorismsympatier. Profilering är fortfarande ett verktyg för säkerhetsmyndigheter runt om i världen. Det arbete som har utförts för att skapa balans mellan å ena sidan staters legitima säkerhetsintressen samt å andra sidan mänskliga rättigheter och inkludering måste fortsätta på ett systematiskt sätt. I går publicerade Human Rights Watch ett pressmeddelande om kinesiska myndigheters användning av ansiktsprofilering i syfte att utsätta den uiguriska minoriteten. för grova människorättskränkningar. Teknologiindustrins företagsansvar är i en central roll. 

Profilering i vardagen till exempel vid rekrytering kan i sin tur leda till resultat som förstärker exkluderande förfaringssätt mot personer med minoritetsbakgrund. I diskrimineringsombudsmannens byrås arbete har vi också sett hur profilering till exempel inom finanssektorn kan leda till diskriminerande förfaringssätt när det gäller beviljande av krediter till privatpersoner. Användningen av algoritmer bör regleras och övervakas på ett mycket övergripande sätt i samarbete med den privata sektorn.

Mitt tredje tema är missbruk. Missbruk av internet måste åtgärdas. Internet måste tjäna frihet. Internet har varit ett mycket värdefullt verktyg för att stärka medborgarsamhället vare sig det handlat om klimatrörelsen, arbetet för de mänskliga rättigheterna eller främjandet av olika minoriteters rättigheter. Internet är ett fantastiskt globalt bibliotek. Men internet möjliggör också grymhet, populism och förtryck. Individer, oavsett ålder, och grupper kan bli föremål för hot, förnedring och desinformation i en skala och med en intensitet som var så gott som omöjlig före internet. Hatpropaganda kan nå en nivå som också uppviglar till våld. I värsta fall undergräver hatpropaganda yttrandefriheten och möjligheterna att försvara alla människors rättigheter. Därför krävs det åtgärder inom lagstiftning, domstolar, säkerhetsmyndigheter och alla aktörer inom digitala medier och plattformar.  

Sammanfattningsvis hoppas jag att Finlands ordförandeskap i Freedom Online Coalition kommer att leda till ett mer inkluderande internet som är globalt tillgängligt för alla, att användningen av artificiell intelligens bedöms i relation till de mänskliga rättigheterna och likabehandling i alla situationer och att missbruket av internet på ett sätt som kränker de mänskliga rättigheterna kommer att förhindras. Det måste också säkerställas att de personer som berörs av digitaliseringen är involverade i processerna. Det gäller att involvera frivilligorganisationer, aktivister, barn, kvinnor, personer med funktionsnedsättning, till exempel genom samråd, konferenser, brukarpaneler, opinionsundersökningar och tekniskt utvecklingsarbete. Den internationella funktionshinderrörelsens slogan sitter också bra i detta sammanhang: Ingenting om oss utan oss. 

Lycka till med arbetet inom Freedom Online Coalition! Ha en bra mänskliga rättigheternas dag!

 

Diskrimineringsombudsman Kristina Stenman talade vid det virtuella seminariet "Fri, öppet och säkert internet för alla?” ordnat av utrikesministeriet och Finnish Internet Forum på internationella dagen för mänskliga rättigheter den10 december 2020.

05.01.2021