Diskrimineringsombudsmannen: En betydelsefull dom för diskriminering i arbetslivet visar den flagranta diskriminering som romer blir utsatta för

Birkalands tingsrätt har idag meddelat sina domar i ett ärende om diskriminering i arbetslivet där diskrimineringsombudsmannen var rättsbiträde för två romska kvinnor. Enligt tingsrätten har företaget diskriminerat kärandena då deras anställning avslutades på grund av att kvinnorna använt romsk kjol i arbetet (diarienummer L 758/2022/458 och L 758/2022/455). Tingsrätten dömde CM Hiustalo Oy att betala 12 000 euro åt båda kärandena som gottgörelse enligt diskrimineringslagen.  Dessutom fick personerna ersättning för grundlöst avslutande av arbetsavtal.

Diskrimineringsombudsmannen anser att domen visar den flagranta diskriminering som romer än idag blir utsatta för i Finland och hur djupt rotade diskriminerande fördomar mot romer det finns i vårt samhälle.

I domen konstateras bland annat att den verkliga orsaken till hävandet av arbetsavtalen var den attityd som arbetsgivaren uppgivit mot romer. Enligt tingsrätten hade arbetsgivaren hävt arbetsavtalet på felaktiga grunder, det vill säga diskriminerande grunder, och således i strid med arbetsavtalslagen. Enligt domstolen är romska kvinnors rätt att använda romsk kjol en central del av romers rätt att bevara sin egen kultur.

– Vi anser att det är väldigt betydelsefullt att tingsrätten så tydligt framhåller romernas grundlagsenliga rättighet att upprätthålla sin egen kultur, konstaterar kärandenas rättsbiträde, specialsakkunnig Robin Harms. 

– Diskrimineringen och ojämlikheten mot romerna ligger djupt i våra samhällsstrukturer. Romerna diskrimineras på alla samhällsområden. De har betydligt svårare att få arbete eller ens en arbetspraktikplats på grund av diskriminering, fördomar, och diskriminerande attityder. Domen kommer som exempel att främja också andra romers rättigheter, konstaterar diskrimineringsombudsman Kristina Stenman.

Ärendet handlar om arbetslivsdiskriminering på grund av etniskt ursprung. Två romska kvinnor blev offer för diskriminering i februari 2020 när frisörföretaget CM Hiustalo Oy hävde deras anställningsförhållanden under prövotiden på grund av att kvinnorna använde romska kjolar i arbetet. För arbetsbruk hade kvinnorna låtit tillverka lättare versioner av den traditionella romska kjolen. Enligt arbetsgivarens anvisningar förutsattes enhetliga arbetskläder endast för överdelen, alltså skjortan och namnskylten.

När arbetsgivarens representant anställde de romska kvinnorna var hen medveten om att kvinnorna skulle använda romska kjolar. När företagets ledning fick vetskap om användningen av romska kjolar, informerades kvinnorna om att ”romska kjolar inte är förenliga med företagets image”. Som grund för hävningen av arbetsförhållandena angavs, förutom imagefaktorer, risker för arbetshygien och arbetssäkerhet som de romska kjolarna medför. Arbetsgivaren redogjorde dock inte för eller definierade dessa risker närmare före hävningen av anställningsförhållandena.

Vid prövning av bevisningen som helhet konstaterade Birkalands tingsrätt att ”tingsrätten anser att de orsaker svaranden gett för att förbjuda användning av romsk kjol är efterhandskonstruktioner för att slippa att anställa två romer i företaget”.

Romer har en grundlagsstadgad rätt att bevara sin kultur. Enligt högsta förvaltningsdomstolens avgörande (HFD:2000:686) omfattar denna rättighet rätten att använda den romska kjolen.

I ärendet har man på ett mycket allvarligt sätt brutit mot diskrimineringsförbudet. Att motivera diskriminering med säkerhets- och arbetsergonomiskäl är beklagligt vanligt vid diskriminering i arbetslivet som förknippas med klädsel.

– Det finns situationer där arbetsgivaren kan begränsa sina anställdas klädsel av arbetssäkerhetsskäl. Detta var inte en sådan situation. Ur perspektivet för de romska kvinnornas likabehandling skulle det strida mot vår lagstiftning om de grundläggande rättigheterna om arbetsergonomiskäl enligt en enskild arbetsgivares relativt ytliga bedömning skulle hindra de romska kvinnornas rätt att arbeta, konstaterar Robin Harms.

Diskrimineringsombudsmannen kan i undantagsfall agera som rättsbiträde i enskilda diskrimineringsärenden. Diskrimineringsombudsmannen ansåg att det var nödvändigt att agera som rättsbiträde i detta fall eftersom ärendet är principiellt betydande samt för att trygga de uppsagda kvinnornas rättsskydd. 

Lagstiftning

Diskrimineringslagen: 

8 §Förbud mot diskriminering
Ingen får diskrimineras på grund av ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan omständighet som gäller den enskilde som person. Diskriminering är förbjuden oberoende av om den grundar sig på ett faktum eller ett antagande i fråga om personen själv eller någon annan.

Diskriminering som avses i denna lag är förutom direkt och indirekt diskriminering även trakasserier, vägran att göra rimliga anpassningar samt instruktioner eller befallningar att diskriminera.

Lagen om diskrimineringsombudsmannen:

7 §Rättshjälp
Diskrimineringsombudsmannen kan bistå eller förordna en underlydande tjänsteman att bistå den som blivit utsatt för diskriminering eller repressalier eller som eventuellt är ett offer för människohandel, i syfte att trygga den personens rättigheter, eller vid behov skaffa honom eller henne rättshjälp i det syftet.

29.03.2023