Diskrimineringsombudsmannen: Vi måste bygga ett mer tillgängligt Finland – också bostadsaktiebolag borde ha ansvar för att förverkliga tillgänglighet

Diskrimineringsombudsman Kirsi Pimiä har idag överlämnat ombudsmannens årsberättelse för år 2018 till den nya ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist, som också ansvarar för likabehandlingsärenden i justitieministeriet. Diskrimineringsombudsmannens årsberättelse behandlar ämnen som var aktuella under år 2018, bland annat tillgänglighet, boendefrågor och etnisk diskriminering. Dessutom innehåller berättelsen en genomgång av aktuella händelser i arbetet mot människohandel och övervakningen av avlägsnanden ur landet. Diskrimineringsombudsmannen rekommenderar i sin årsberättelse att bostadsaktiebolag skulle få ett större ansvar vad gäller att förbättra boendeförhållandena för personer med funktionsnedsättning. En tillgänglig omgivning är till nytta för alla men särskilt för personer med funktionsnedsättning, äldre och barn. Också den nya regeringen betonar i sitt program ett tillgängligt Finland.

Diskriminering på bostadsmarknaden

Diskriminering på bostadsmarknaden, särskilt på grund av den bostadssökandes ursprung, är tyvärr vanligt. Å ena sidan kan det vara fråga om diskriminerande praxis i val av invånare men också till exempel personer som har specialbehov kan få bekymmer om hyresvärden eller husbolaget inte är flexibla. Exempel på kontakter som diskrimineringsombudsmannen fått: Personer som har ett efternamn som inte är traditionellt finskt berättar att de inte fått hyresbostad på grund av sitt namn, vissa grupper, som barnfamiljer, studerande eller utlänningar, utesluts bland de sökande till bostadsannonser, en astmatiker med nedsatt lungfunktion har svårt att förbinda sig till ett års hyresavtal utan någon provperiod, eftersom personen inte kan veta om bostaden är lämplig ur hälsosynpunkt innan hen har bott där en tid. Också ansökningsblanketterna kan vara otillgängliga.

Ett ärende som blir allt vanligare är bostadsaktiebolagens tillgänglighet för sina boende. En stor del av bostadshusen är privata bostadsaktiebolag.  Det har förekommit problem till exempel i fråga om förvaringen av elmopeder, motvilligheten att ge funktionshinderservicen tillstånd att göra ändringsarbeten och praxisen vid hissreparationer.

- Det finns anledning att utvärdera om skyldigheten att göra rimliga anpassningar i diskrimineringslagen även borde omfatta bostadsaktiebolag. Bostadsaktiebolaget kan vara motsträvigt till att göra de förändringar som behövs, till exempel att installera en ramp vid ytterdörren. Lagstiftningen förpliktar inte bolagen att främja likabehandling och i värsta fall tvingas invånaren flytta, berättar diskrimineringsombudsman Kirsi Pimiä.

Diskrimineringsombudsmannen påminner också om att den som säljer eller hyr ut en bostad och mäklaren kan bedöma och välja köpare och hyresgäst, men inte på diskriminerande grunder.

- Säljare, hyresvärd och mäklare kan naturligtvis kräva att köparen eller hyresgästen bland annat har betalningsförmåga, men valet kan inte grunda sig till exempel på personens ursprung, nationalitet, religion eller funktionsnedsättning. Säljaren, hyresvärden och mäklaren gör sig skyldiga till diskriminering som strider mot diskrimineringslagen om personen utan godtagbart skäl behandlas på ett ofördelaktigare sätt på grund av en omständighet som gäller den enskilde som person, påminner diskrimineringsombudsmannen.

Diskrimineringsombudsmannens kundstatistik

Antalet kontakter till diskrimineringsombudsmannen ökade ytterligare under 2018. År 2018 behandlade diskrimineringsombudsmannens sakkunniga 1 192 kontakter som handlade om diskriminering. Av dessa var 924 nya anhängiggjorda diskrimineringsärenden, vilket är nästan 20 procent fler än 2017. Diskriminering på grund av funktionsnedsättning var den främsta orsaken till att diskrimineringsombudsmannen kontaktades. Tidigare år har kontakter som rör ursprung varit vanligare. Antalet fall av åldersdiskriminering har ökat. Statistik från år 2018 finns på sidan 14 i årsberättelsen.

Diskrimineringsombudsmannens rätt att höras under rättsprocessen

Ombudsmannen ska i ett domstolsärende som gäller tillämpningen av diskrimineringslagen ges tillfälle att bli hörd i enlighet med 27 § i diskrimineringslagen. Dessa utlåtanden har anknytning till tolkningen av diskrimineringslagstiftningen. Diskrimineringsombudsmannen har i sina utlåtanden till domstolarna och åklagarna även fäst vikt vid gottgörelsens belopp. År 2018 gav ombudsmannen 24 utlåtanden till åklagare och domstolar med stöd av 27 § i diskrimineringslagen. Hälften av dessa, dvs. 12 utlåtanden, gavs till åklagare, 3 till tingsrätter, 5 till förvaltningsdomstolar och 4 till högsta förvaltningsdomstolen. Utkast från de här utlåtandena finns i årsberättelsen.

Diskrimineringslagen   §15

Rimliga anpassningar för att likabehandling för personer med funktionsnedsättning ska uppnås

Myndigheter, utbildningsanordnare, arbetsgivare och de som tillhandahåller varor eller tjänster ska göra sådana ändamålsenliga och rimliga anpassningar som behövs i det enskilda fallet för att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att på lika villkor som andra uträtta ärenden hos myndigheter och få utbildning och arbete samt varor och tjänster som tillhandahålls allmänheten och att klara av sina arbetsuppgifter och avancera i arbetet.

Vid bedömningen av vilka anpassningar som är rimliga beaktas förutom behoven hos personer med funktionsnedsättning även den i 1 mom. avsedda aktörens storlek och ekonomiska ställning, arten och omfattningen av aktörens verksamhet, de uppskattade kostnaderna för anpassningarna och stöd som kan fås för åtgärderna.

På begäran ska en arbetsgivare utan dröjsmål lämna skriftlig utredning om grunderna för sitt förfarande till en person med funktionsnedsättning som anser att han eller hon på grund av vägran att göra rimliga anpassningar har blivit diskriminerad i samband med arbets- eller tjänsteansökan eller i ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande.

Diskrimineringslagen § 27

Hörande av diskrimineringsombudsmannen

Domstolen ska i ett mål eller ärende som den behandlar och som gäller tillämpning av denna lag ge diskrimineringsombudsmannen tillfälle att bli hörd, till den del saken hör till ombudsmannens behörighet. Innan åtal väcks för brott som avses i 11 kap. 11 § i strafflagen ska åklagaren ge ombudsmannen tillfälle att bli hörd.

17.06.2019