Hoppa till innehåll

Diskrimineringsombudsmannens utredning: Rasism och diskriminering vardag för finländare med afrikansk bakgrund

Diskriminering och rasism påverkar alla delar i livet för personer med afrikansk bakgrund som bor i Finland. Detta framgår av diskrimineringsombudsmannens utredning om diskrimineringsupplevelser.  Enligt utredningen sker diskriminering och till exempel rasistiska trakasserier förutom på offentliga platser även i skolor och på arbetsplatser. Diskriminering förekommer i vardagliga situationer när enskilda personer möts, men också i samhällets strukturer och verksamhetssätt. 

Diskrimineringsombudsmannen samlade hösten 2019 in information om diskriminering som personer med afrikansk bakgrund upplevt, med hjälp av en webblankett och individuella intervjuer. Merparten av respondenterna tvingas möta diskriminering varje månad, varje vecka eller till och med varje dag. Rasistisk diskriminering och trakasserier är enligt utredningen särskilt vanliga på offentliga platser i städer, i arbetslivet eller när man söker arbete, samt inom utbildning. De förekommer också inom offentliga tjänster, såsom social- och hälsovårdstjänsterna. Ungefär en femtedel har upplevt etnisk profilering av polisen eller väktare. Det är mycket oroväckande att respondenternas första erfarenheter av diskriminering har inträffat redan i ung ålder, inom småbarnspedagogiken under skolåldern eller i de första årskurserna i grundskolan.  

- Vår utredning stärker budskapet från tidigare undersökningar: Rasismen är djupt förankrad även i vårt samhälle. Vårt sätt att tänka och handla är i många avseenden rasistiskt, även om vi inte själva märker eller vill erkänna det. Bäst identifierar vi enskilda rasistiska gärningar och aggressivitet, men det farligaste är attityder och strukturer som gör att personer med afrikansk bakgrund inte har samma möjligheter som andra, konstaterar stf. diskrimineringsombudsman Rainer Hiltunen.

Rasism förekommer på alla utbildningsstadier, från och med småbarnspedagogiken 

En klar majoritet av de som svarade på enkäten har upplevt diskriminering inom utbildning (67 %). Enligt respondenterna förekommer rasism både bland andra studerande och undervisningspersonalen, men också bland den övriga personalen, såsom kuratorn och skolhälsovårdaren. Nästan en femtedel av respondenterna har upplevt diskriminering redan före skolåldern inom småbarnspedagogiken. Mest diskriminering har det förekommit i interaktioner med andra elever när lärarna inte har haft ett vakande öga över dem, till exempel under rasterna.  
 
Rasifierande styrning förekommer enligt utredningen i åtminstone två strukturer inom utbildningen: I elevhandledningen samt i styrningen till ämnet finska som andraspråk och litteratur (S2). 

- Att avvika från den vita normen inverkar på hur man blir bemött och behandlad i skolan. Man måste komma åt och rätta till den rasifieriade styrningen i utbildningens strukturer, eftersom den leder till en differentiering av människors livsvägar och samhälleliga ställning, säger överinspektör Michaela Moua vid diskrimineringsombudsmannens byrå.  

Erfarenheter av diskriminering i arbetslivet   

Av de respondenter som deltagit i arbetslivet eller sökt sig till arbetslivet har 60 procent upplevt diskriminering. Respondenterna upplever diskriminering från arbetsgivarens, kollegernas och kundernas sida och det sker både inom den privata och den offentliga sektorn. Respondenterna upplever särskilt diskriminering vid rekrytering och i bemötandet på arbetsplatsen. Respondenterna upplever också att det kan vara svårare och gå långsammare att avancera i karriären trots utbildningsbakgrund och arbetsprestation. Diskriminering förekommer dessutom i lönesättningen och andra förmåner i anslutning till anställningsförhållandet.

– Den strukturella diskrimineringen i arbetslivet leder bland annat till att personer med afrikansk bakgrund hamnar i vissa lågavlönade branscher eller vissa uppgifter som inte motsvarar utbildningen. På lång sikt kan detta leda till segregation i arbetslivet, säger Michaela Moua.  

Orsaken till underrapporteringen bristande förtroende för att anmälan har någon inverkan  

Lite över hälften av respondenterna anmäler inte diskrimineringen till någon officiell instans (61 %). Den vanligaste anledningen till att man inte anmäler diskrimineringsupplevelser är att man inte litar på att en anmälan leder någonvart. Rasism anses vara ett så stort problem att man inte tror att en enskild anmälan om diskriminering kommer att ändra något. 

- Det finländska samhället, även vi myndigheter, har en viktig uppgift i att signalera att vi gör allt vi kan för att ingripa i diskriminering och rasism. För det första borde vi erkänna att det finns ett problem och bättre lyssna på dem som upplevt rasism, säger stf. diskrimineringsombudsman Rainer Hiltunen. 

Hiltunen påminner om att enligt en undersökning utförd av EU:s byrå för grundläggande rättigheter, som jämförde tolv EU-länder, möter personer med afrikansk bakgrund flest rasistiska trakasserier i Finland. 

Information om webbenkäten spreds med hjälp av diskrimineringsombudsmannens intressentgrupper samt öppet i sociala medier. Enkäten riktade sig till personer som själva identifierar sig som person med afrikansk bakgrund. Enkäten blev föremål för omfattande trakasserier, om vilka det finns mer information i utredningsrapporten eller i denna blogg. Webbenkäten fick 286 giltiga svar och 11 intervjuer genomfördes.  

09.06.2020