Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att Finnair diskriminerat en person med funktionsnedsättning – ett viktigt prejudikat som stärker rättigheterna för personer med funktionsnedsättning
Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade i dag i sitt årsboksbeslut att Finnair diskriminerade en person med funktionsnedsättning, då personen för en flygresa var tvungen att köpa tre platser bredvid varandra till grundpris. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att Finnair borde ha gjort rimliga anpassningar för passageraren med funktionsnedsättning.
Finnair Abp hade krävt att en person som på grund av en skada i benet behövde tilläggsutrymme skulle betala för tre platser, eftersom man inte kunde erbjuda personen en sådan sittplats där hen hade kunnat resa på grund av sin skada. Diskrimineringsombudsmannen förde ärendet till diskriminerings- och jämställdhetsnämnden år 2016. Nämnden konstaterade i sitt beslut 2017 att Finnair hade diskriminerat resenären med funktionsnedsättning. Finnair överklagade beslutet och ärendet framskred ända till högsta förvaltningsdomstolen.
Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade i sitt beslut att Finnair hade försummat att anordna rimliga anpassningar åt passageraren med funktionsnedsättning, och därmed diskriminerat personen på grund av dennes funktionsnedsättning i strid med diskrimineringslagen. I beslutet konstateras att i det aktuella ärendet kunde en prisnedsättning för tilläggsplatserna åt personen med funktionsnedsättning inte anses som orimlig för Finnair Abp.
Diskrimineringsombudsmannen anser att domstolens utslag är betydelsefullt för rättigheterna för personer med funktionsnedsättning.
- Det här är ett mycket viktigt beslut för rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Beslutet stärker ett reellt förverkligande av rättigheterna för personer med funktionsnedsättnig. Vi är verkligt glada över att få den här viktiga linjedragningen, konstaterar diskrimineringsombudsman Kristina Stenman.
Diskrimineringslagen förutsätter att anordnare av tjänster, myndigheter, anordnare av utbildning och arbetsgivare ska göra rimliga anpassningar, så att en person med funktionsnedsättning jämlikt med andra kan sköta sina ärenden hos myndigheter, samt få utbildning, arbete samt sådana varor och tjänster, som står allmänt till buds. Att neka rimliga anpassningar utgör diskriminering enligt diskrimineringslagen.
Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att det inte finns skäl att tolka bestämmelsen om rimliga anpassningar och dess förarbeten så, att prisnedsättning eller någon annan åtgärd som riktar sig till priset på en förnödenhet eller tjänst, inte alls kunde komma ifråga som ett sätt att säkerställa rimliga anpassningar. Anpassningarna ska motsvara den funktionsnedsatta personens behov men den aktör som är skyldig att säkerställa anpassningen har rätt att välja hur anpassningen sker. I en enskild situation kan prisnedsättning på en vara eller tjänst, eller någon annan åtgärd gällande priset, vara ur parternas synvinkel den bäst motiverade eller till och med den enda möjligheten att säkerställa sådana rimliga anpassningar som möjliggör att den funktionsnedsatta personen erhåller varan eller tjänsten på ett likvärdigt sätt. I det här fallet hade personen med funktionsnedsättning betalat ett nästa tredubblet pris för sin resa jämfört med en person som hade kunnat resa på en plats.
- Beslutet understryker betydelsen av FN:s funktionsnedsättningskonvention, då man bedömer skyldigheterna att förverkliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning, konstaterar specialsakkunnig Tiina Valonen.
- Det är ytterst viktigt att alla serviceproducenter och aktörer som är skyldiga att göra anpassningar känner till omfattningen av kravet på anpassningar. Innehållet i rimliga anpassningar måste bedömas utgående från de individuella behoven hos en person med funktionsnedsättning samt så att tjänsten verkligen blir tillgänglig för personen med hjälp av anpassningen, fortsätter Valonen.
Högsta förvaltningsdomstolen upphävde förvaltningsdomstolens beslut och satte i kraft diskriminerings- och jämställdhetsnämndens beslut till den del nämnden hade ansett att Finnair Abp inte hade säkerställt rimliga anpassningar åt personen med rörelsefunktionsnedsättning och därmed i strid med diskrimineringslagen diskriminerat hen på grund av funktionsnedsättningen.
Korkeimman hallinto-oikeuden vuosikirjapäätös KHO:2021:189 (på finska)
Sammanfattning på svenska av HFD:2021:189
22.12.2021
