Regnbågsungdomars välfärd kräver en satsning på alla håll i samhället
Regnbågsunga befinner sig likt alla sina jämnåriga i ett känsligt och sårbart och även synnerligen viktigt skede av sitt liv, då den egna personligheten utformas och relationen till omvärlden utvecklas. Samhället borde stödja de unga i detta skede, men då det gäller regnbågsungdomarna tycks samhället inte ha lyckats i sitt uppdrag.
Många trånga samhällsnormer som hänför sig till kön och sexuell läggning utgör en belastning i livet för ett flertal ungdomar. Normer och tryck från omvärlden kan hos regnbågsungdomarna exempelvis orsaka minoritetsstress. Minoritetsstress är ett stresstillstånd som bland annat uppkommer utifrån samhällets antaganden, känslan och erfarenheten av att vara olik de andra. Med minoritetsstress avses även ett långvarigt socialt och samtidigt inre tryck av att tillhöra en minoritetsgrupp. (Seta).
Regnbågsungdomarnas ställning kan förbättras genom att normativa antaganden om kön och sexualitet ifrågasätts och frånträds överallt i samhället. Det är viktigt att det finns plats i samhället för var och en. Det skapar trygghet och välfärd för allt fler att få finnas till och leva på sina egna villkor. Av denna anledning är det viktigt att attityder, praxis och antaganden som härrör från den heteronormativa och binära könsuppfattningen ifrågasätts och ändras.
Ytterligare måste på samhällets alla delområden utföras arbete för att regnbågsunga ska kunna förlita sig på att deras välbefinnande och mänskliga rättigheter tillgodoses i vårt samhälle. Det här innebär även att deras intressen tillvaratas i reformer i lagstiftningen. Säkerställas ska likaså att de ungas rätt att höra och delta förverkligas. Ett av de mest brådskande exemplen är translagen som utan dröjsmål ska reformeras så att den respekterar självbestämmanderätten och motsvarar de grundläggande och de mänskliga rättigheterna även för de ungas del.
För att förebygga diskriminering och främja likabehandling i ungas vardag återstår ännu mycket att göra. Vi måste arbeta målmedvetet för att bortskaffa de diskriminerande strukturerna i samhället som påverkar livet för regnbågsunga, så att mångfalden av allt fler uppfattas som en resurs och så att var och en på riktigt får plats i vårt samhälle. Man måste se till att varje ung person under trygga förhållanden får växa upp och utvecklas, respekteras, ses och höras för sin egen skull.
År 2016 publicerade FN:s kommitté för barnets rättigheter en allmän kommentar om verkställigheten av barnets rättigheter under ungdomsåren. I den allmänna kommentaren betonas det att särskild uppmärksamhet måste fästas vid förverkligandet av regnbågsungdomarnas rättigheter. Fem år senare kräver detta fortsättningsvis arbete, även hos oss i Finland.
Ungdomar som tillhör sexuella minoriteter eller könsminoriteter löper större risk att utsättas för diskriminering än många andra unga. Regnbågsungdomarna upplever även sitt hälsotillstånd som svagare än andra ungdomars. Till exempel visar en skolhälsoenkät från 2019 att mentala bekymmer hos regnbågsungdomarna är nästan dubbelt så allmänna som hos andra ungdomar. Av enkätens resultat framgår likaså att regnbågsungdomarna inte oftare än andra ungdomar får stöd och hjälp för sina problem när de verkligen behöver det. Det här är ett viktigt meddelande som kräver samhällets ingripande.
Varje ung person har rätt till stöd och till en trygg uppväxtmiljö. Exempelvis måste det i skolor och fritidsaktiviteter kännas tryggt för var och en att vara med accepterad som den man är. De vuxna är skyldiga att se till att detta även förverkligas i praktiken. I skolorna och fritidsaktiviteterna samt exempelvis i hälsovården är det viktigt att det finns kunskap om hur man bemöter regnbågsungdomarna och skapar en trygg tillvaro för dem. Inte en enda ungdom borde hamna i en situation där man behöver vara rädd för att gå till skolan eller uppsöka vård på grund av diskriminering eller otillbörligt bemötande.
För yrkesutbildade personer som arbetar med ungdom skulle det vara viktigt att arrangera utbildning om sexuell läggning, könsmångfald och likabehandling. I skolorna bör även mångfalden bland de unga beaktas exempelvis då lokalanvändning planeras. I skolorna ska regnbågsungdomarna dessutom höras och det ska sörjas för att de på riktigt får möjligheter att påverka sin skolmiljö. Myndigheter, utbildningsarrangörer och läroanstalter har likaså enligt lagen en skyldighet att främja likabehandling och säkerställa att deras verksamhet inte är diskriminerande.
Coronaarbetsgruppen inom barnstrategin har fäst uppmärksamhet vid coronalägets inverkan på regnbågsbarnen och -ungdomarna. Pandemin kom bland annat att avbryta många tjänster och kamratstödsgrupper med låg tröskel. Arbetsgruppen föreslog därför i sin slutrapport att regnbågsbarnens och -ungdomarnas välbefinnande måste tryggas i eftervården av coronakrisen. Barn och unga måste erbjudas tillräckligt mycket stöd från den offentliga servicen. Likaså ska tillräckliga resurser säkerställas för regnbågsbarnens och -ungdomarnas mentalvårdstjänster i dagsläget och i framtiden.
Till slut vill jag påminna om att du kan vända dig till diskrimineringsombudsmannen om du har utsatts för eller bevittnat diskriminering på grund av sexuell läggning. Diskriminering på grund av sexuell läggning förbjuds i diskrimineringslagen. Det går lätt att hålla kontakt med oss, även för barn och unga. Kontaktuppgifter till vår kundservice finns här. Då det gäller diskriminering på grund av kön, könsidentitet och könsuttryck, går bra att ta kontakt med jämställdhetsombudsmannen.
Trevlig Helsinki Pride -vecka!
Vill du läsa mer om temat?
Information och sakkunskap hittar du exempelvis på Setas ungdomssidor (på finska) och kompetenscentrum för könsmångfald.
Källor:
Seta: regnbågsterminologi (på finska)
IHF: Regnbågsungdomar behöver stöd i sin livsmiljö och i form av service (på finska)
