Social- och hälsovårdsreformen ska stärka rätten att använda samiska

Detta inlägg har ursprungligen publicerats i Sametingets bloggserie Saamelaiset sote-uudistuksessa (”Samer och social- och hälsovårdsreformen”, på finska) på Sametingets webbplats.

Grundlagen ger samiskan en stark ställning. Grundlagen säkerställer samernas rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur. Denna rätt preciseras bland annat i samiska språklagen.

Social-och hälsovårdssystemet och lagstiftningen förnyas som bäst. Enligt regeringsprogrammet ska ett av målen med reformen vara att främja jämlik tillgång till tjänster på de samiska språken. Vi vet att nuläget inte är tillfredsställande, varför det inte är ett tillräckligt mål att upprätthålla den nuvarande servicenivån. Alltför ofta får en samiskspråkig person nöja sig med tolkning vid social- och hälsovårdstjänster, eller att sköta sina ärenden på finska.

En av nyckelfrågorna gäller hur lagen definierar rätten till tjänster på olika språk. I utkastet på remiss talas det om tjänsteleverantörens skyldighet att ordna tjänster på finska och svenska. Vad gäller samiska säkerställer lagutkastet kundernas rätt att använda samiska i social- och hälsovårdstjänster.

När lagtexten definierar rättigheter och skyldigheter på olika sätt, väcks frågan om huruvida de olika språken och de som talar dem är i en jämlik ställning.

Rätten att använda sitt eget språk i tjänster riktar tankarna till kunden. Kunden kan tala sitt eget språk och språket kan vid behov tolkas till tjänsteleverantören. Organiseringsskyldigheten gäller tjänsteleverantören. När man talar om organiseringsskyldigheten ska tjänsterna som regel säkerställas på de samiska språken, oavsett vilken typ av tjänster som enskilda kunder behöver vid varje given tidpunkt.

Syftet med den samiska språklagen är att säkerställa samernas möjlighet att använda sitt eget språk hos myndigheter, i domstolar och i offentliga tjänster. Målet är att samerna ska ha en verklig möjlighet att använda sitt eget språk på lika villkor som finskspråkiga. Lagen innefattar den viktiga principen att rätten att använda det samiska språket inte är beroende av huruvida personen har kunskaper i finska eller svenska.

Diskrimineringsnämnden (numera diskriminerings- och jämställdhetsnämnden) har i sitt avgörande 11.12.2008 konstaterat att i samernas hembygdsområde är myndigheterna skyldiga att aktivt och tillräckligt tidigt vidta nödvändiga åtgärder för att adekvat försäkra tjänster på samiska. Detta betyder att man ska organisera tjänster på samiska, inte enbart tolkning. Om man vid social- och hälsovårdstjänster fokuserar på klientens rätt att använda sitt eget språk, kan skyldigheten att organisera tjänster på samiska samt skyldigheten att vidta aktiva åtgärder för att säkerställa tjänsterna hamna i skymundan.

Om lagen medför en tydlig skyldighet att organisera tjänster på de samiska språken, kan en lägre nivå av tjänster på samiska inte motiveras med brist på resurser. Kommuner och andra leverantörer av social-och hälsotjänster ska sköta om sina lagstadgade skyldigheter, och staten ska tillhandahålla tillräcklig finansiering. En tydlig organiseringsskyldighet skulle också effektivisera utbildningen av samisktalande yrkespersoner.

Om samiskspråkiga tjänster inte finns tillgängliga, kan det vara fråga om diskriminering.
Enligt diskrimineringslagen får ingen behandlas på ett mindre fördelaktigt sätt eller försättas i en ogynnsam ställning till exempel på grund av deras ursprung eller språk. Diskrimineringsombudsmannen har fört vidare fall där tjänster på samiska inte har förverkligats jämlikt med tjänster på finska.

Varje klagomål som avser en enskild tjänst har mer omfattande effekter. Om det konstateras att det förekommer diskriminering vid tillhandahållandet av tjänster, är myndigheterna skyldiga att ändra sin verksamhet så att det i fortsättningen inte förekommer någon diskriminering. På så sätt bidrar avgörandet i ett enskilt ärende till att tjänsterna i framtiden organiseras mer jämlikt.

Det som föreskrivs om samiskan i social- och hälsovårdsreformen visar tydligt att statsmakten vill förverkliga bestämmelserna i grundlagen. I den samiska språklagen har man satt som mål att samernas rätt till rättvis rättegång och god förvaltning garanteras oberoende av språket samt att samernas språkliga rättigheter förverkligas utan att de särskilt behöver begära det. Detta uppnås bäst om skyldigheten att organisera samiskspråkiga tjänster fastställs i lagstiftningen om social- och hälsovårdstjänsterna.