Kampanjen alla har rätt till måndagar

En svart bild med texten: Måndagsångest är ett privilegium som inte alla har. Alla har rätt till måndagar.

Ungefär 80 procent av de personer som har en funktionsnedsättning står utanför arbetslivet. Sysselsättningsgraden är låg jämfört med utbildningsnivån: ungefär 60 procent av de människor som har en funktionsbegränsning har utbildning på mellanstadie- eller högskolenivå. Hinder för sysselsättning är bland annat att arbetsgivare inte känner till de stöd som går att få samt förutfattade meningar om arbetsförmåga och kunskaper hos människor som har en funktionsnedsättning. 

Diskrimineringsombudsmannen och Människorättscentret ville genom kampanjen ”Alla har rätt till måndagar” påminna om att alla har rätt till vardag på måndagar.

Människor med funktionsnedsättning ses alltför ofta som endast partiellt arbetsförmögna och som om det skulle krävas stora ekonomiska stödåtgärder av arbetsgivare för att sysselsätta dem. I själva verket är många människor med funktionsnedsättning kunniga, högt utbildade och har full arbetsförmåga för uppgifter som motsvarar utbildningen. För ändringar eller annan hjälp som eventuellt krävs på arbetsplatsen för arbetstagare med funktionsnedsättning finns det att få statligt stöd antingen via TE-tjänsterna, FPA eller kommunens tjänster för personer med funktionsnedsättning.

Kampanjen alla har rätt till måndagar lyfte under hösten 2018 arbetslivet för personer med funktionsnedsättning på den offentliga agendan. 

null Alla har rätt till måndagar! Arbetet för likabehandling av personer med funktionsnedsättning i arbetslivet fortsätter

Alla har rätt till måndagar! Arbetet för likabehandling av personer med funktionsnedsättning i arbetslivet fortsätter

Österrike ordnade inom ramen för sitt program under EU-ordförandeskapet ett möte för de ombudsmän som ansvarar för rättigheterna för personer med funktionsnedsättning (Meeting of the EU Ombudspersons for Persons with Disabilities, 15–16 November 2018, Vienna). Även jag hade igår möjlighet att hålla ett anförande om att främja likabehandling av personer med funktionsnedsättning i arbetslivet.

Vår kampanj Alla har rätt till måndagar, som börjar vara på slutrakan, är en del av den kontinuerliga verksamhet som inleddes genom den utredning om hur personer med funktionsnedsättning upplever diskriminering i vardagen som vi gjorde 2016. Av de personer med funktionsnedsättning som deltog i utredningen var över 80 procent utanför arbetsmarknaden även om deras utbildningsnivå i stor utsträckning befolkningens allmänna utbildningsnivå. Ett beklagligt faktum var också att 90 procent av respondenterna ansåg att deras funktionsnedsättning försatte dem i en svagare ställning i arbetslivet. Under det senaste året hade över 35 procent av respondenterna utsatts för diskriminering vid rekrytering medan över 40 procent hade diskriminerats i arbetslivet.

Utredningen fick oss att fundera på hur diskrimineringsombudsmannen tillsammans med andra aktörer, såsom arbetsmarknadsorganisationer eller handikapporganisationer, skulle kunna främja lika möjligheter för personer med funktionsnedsättning i arbetslivet. Vi lyfte fram ärendet i sektionerna inom delegationen för likabehandlingsärenden. Sektionen för ärenden som gäller personer med funktionsnedsättning och arbetslivssektionerna började tillsammans arbeta för ett gemensamt evenemang, en arbetslivsmässa för att främja sysselsättningen av personer med funktionsnedsättning. Det lyckade evenemanget samlade hundratals personer – såväl arbetsgivare som arbetstagare. Vi måste fundera på hur vi kan vidareutveckla det goda konceptet.

Vår kampanj om likabehandling och delaktighet för personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden som vi genomfört tillsammans med Människorättscentret är nu på slutrakan. Kampanjen har på ett utmärkt sätt skapat en diskussion om hur dåligt representerade personer med funktionsnedsättning är på arbetsmarknaden. Såsom Sirpa Rautio förde fram i sin gästartikel ser vi i Finland fortfarande av tradition personer med funktionsnedsättning som föremål för åtgärder i stället för att de skulle ha likvärdiga rättigheter och ses som aktiva människor. Därför har rätten till arbete för personer med funktionsnedsättning inte uppmärksammats särskilt mycket i de politiska beslut som gäller personer med funktionsnedsättning.

Jag vill att sysselsättningen av personer med funktionsnedsättning ska uppmärksammas och stödjas mer både nu och i framtiden. Skulle det vara dags för nästa regering att utarbeta ett nationellt program för sysselsättning av personer med funktionsnedsättning och fastställa konkreta och tillräckligt ambitiösa mål för att förbättra sysselsättningen? Också det här seminariet har visat att olika medlemsstater har olika modeller. Nu är det dags att utveckla Finlands modell. Alla gynnas av att stärka likabehandlingen och delaktigheten för personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden. Alla har rätt till måndagar!