Övervakning av avlägsnande ur landet

Ombudsmannens övervakningsuppgift

En av diskrimineringsombudsmannens uppgifter är att som en extern och oberoende myndighet övervaka verkställigheten av avlägsnandet av utländska medborgare som utvisas eller avvisas. Skyldigheten att övervaka grundar sig på EU:s återvändandedirektiv, som kräver att medlemsstaterna ska sörja för ett effektivt övervakningssystem för påtvingade återvändanden. I Finland har uppgiften i utlänningslagen tilldelats diskrimineringsombudsmannen.

Omfattningen av det praktiska övervakningsarbetet kan variera från att täcka alla faser av avlägsnandet eller endast gälla en viss fas. Lagen ger diskrimineringsombudsmannen befogenheter att övervaka verkställigheten av alla avlägsnanden. Centralt för övervakningen är återvändanden där polisen fungerar som ledsagare för den återvändande. Tyngdpunkten i övervakningen ligger på personer i sårbar ställning och tillbakasändningar till utmanande destinationsländer (t.ex. Afghanistan och Irak) samt tillbakasändningar med ökad risk för användning av våld.

Diskrimineringsombudsmannen ska, i egenskap av övervakare av avlägsnandet, ha rätt att få all information som behövs för övervakningen.  Under returneringen ska övervakaren ha tillgång till alla situationer och lokaler. Diskrimineringsombudsmannen har inte befogenhet att avbryta återvändandet, ingripa i genomförandet av återvändandet, använda maktmedel eller ändra tidpunkten för återvändandet. Ombudsmannen kan uppmärksamma myndigheter som verkställer avlägsnanden ur landet, till exempel polisen, om sådant som ombudsmannen anser vara motiverat och ge rekommendationer för att rättigheterna för personer som avlägsnas ur landet ska tillgodoses.

Vid kommunikation om arbetet för övervakning av verkställigheten av avlägsnande ur landet ska diskrimineringsombudsmannen beakta integriteten och sekretessen för de personer som återvänder. Diskrimineringsombudsmannen och övervakarna ger inte information om planerade returneringar och inte heller information om genomförandet av enskilda operationer i efterskott.

Vissa återvändanden genomförs med gemensamma europeiska flygningar för återvändande där flera länder deltar. Gemensamma återvändanden samordnas av Frontex, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån.

Grundläggande och mänskliga rättigheter i kärnan av övervakningen

Målet med övervakningen av avlägsnanden ur landet är att utveckla avlägsningsprocessen mot en human verksamhet där de mänskliga rättigheterna respekteras. Kärnan i diskrimineringsombudsmannens övervakningsarbete är därför att bedöma genomförandet av verkställigheten av avlägsnandet ur ett grund- och människorätssperspektiv. Enligt grundlagen ska den offentliga makten se till att de grundläggande och mänskliga rättigheterna tillgodoses. Detta gäller även avlägsnandeverksamheten.  Internationella människorättsorgan har konstaterat att verkställigheten av avlägsnanden ur landet är en situation där risken för kränkningar av de mänskliga rättigheterna är särskilt stor.

Övervakningen stärker rättsskyddet för både återvändande och ledsagare.  Syftet med övervakningen är också att öka verksamhetens transparens och minska fördomar mot myndighetsverksamheten. På basis av de erfarenheter som sammanställts utifrån enskilda övervakningsresor kan diskrimineringsombudsmannen ge myndigheterna förslag, rekommendationer, utlåtanden och råd vad gäller verkställandet av avlägsnande ur landet.

Finansiering av övervakande av avlägsnande ur landet

Diskrimineringsombudsmannen fick stöd från Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) av EU-fonderna för inrikes frågor (EUSA) för projektet Tillbakasändning av personer i sårbar ställning och tillgodoseende av deras rättigheter. Projektet genomförs 1.1.2022–31.12.2022. Projektets syfte är att förbättra identifieringen av personer i sårbar ställning och tillgodoseendet av deras rättigheter vid övervakningen av verkställigheten av avlägsnanden och i myndighetspraxisen.

Beloppet av EU-bidraget som beviljades diskrimineringsombudsmannen är 99 392,49 euro.

Lagstiftning

EUSA-logo