Hoppa till innehåll

Nationella rapportören om människohandel: Finlands praxis för uppehållstillstånd exponerar människohandelsoffer för fortsatt utnyttjande

Diskrimineringsombudsmannen, som fungerar som nationell rapportör om människohandel har utrett hur nigerianska offer för människohandel med sexuella ändamål behandlas i uppehållstillståndsprocessen. Utredningen visar på inkonsekvens och oförutsägbarhet i tillämpningen av utlänningslagen. Det ser ut som om Finland inte till fullo uppfyller sina internationella avtalsförpliktelser.

Den nationella rapportören om människohandel har gått igenom alla människohandelsrelaterade beslut om uppehållstillstånd som Migrationsverket fattat angående kvinnor med nigeriansk bakgrund under 2015 och 2016 (fram till slutet av juli). Målet med utredningen har varit att kartlägga hur utlänningslagen och dess grunder för uppehållstillstånd tillämpas när det gäller offer för människohandel.

Migrationsverket identifierar människohandel klart bättre än tidigare. Utredningen visar ändå på problem och brister i praxisen för uppehållstillstånd när det gäller människohandelsoffer.  

- Praxisen är delvis inkonsekvent och oförutsägbar. Offer i jämförbara situationer behandlas olika: Ett offer får uppehållstillstånd medan ett annat nekas, konstaterar Kirsi Pimiä, nationell rapportör om människohandel.  

- Besluten har inte heller detaljerade motiveringar. Det grova sexuella utnyttjandet, trauma som oraskas av det eller offrets förmåga att ta hand om sitt barn har i vårt tycke inte tagits i beaktande tillräckligt i beslutsfattandet, konstaterar Kirsi Pimiä.

En slutsats i utredningen är att risken för att ett i uppehållstillståndsprocessen identifierat offer för människohandel skall bli offer på nytt inte tas på tillräckligt stort allvar. Offer för människohandel har en särskild ställning både i internationella avtal och i Finlands lagstiftning. Den här ställningen borde synas också i processen för uppehållstillstånd.

- Europarådets konvention om bekämpande av människohandel förpliktar varje avtalsstat att hjälpa offer, förebygga människohandel och utreda människohandelsbrotten. De här förpliktelserna måste också Finland ta på allvar och inte bolla människohandelsoffer från ett land till ett annat, säger Kirsi Pimiä.

Den nationella rapportören om människohandel rekommenderar att Migrationsverket snarast gör en ny människohandelsanvisning som motsvarar internationella människorättsförpliktelser. Rapportören konstaterar också att det är motiverat att undersöka om Finlands lagstiftning är tidsenlig.

Enligt lagen om diskrimineringsombudsmannen (1326/2014) fungerar diskrimineringsombudsmannen också som nationell rapportör om människohandel vars uppgift är att som självständig och obunden myndighet övervaka och främja arbetet mot människohandel. Diskrimineringsombudsmannen följer med fenomen relaterade till människohandel, följer med hur Finland följer sina internationella människorättsförpliktelser och hur den inhemska lagstiftningen fungerar.

15.09.2016