Säkerheten för personer med rörelsenedsättning förbättras genom åtgärder i Svedängens kollektivtrafiktunnel
Tillgängligheten förbättras i den nya 1,2 km långa kollektivtrafiktunneln som har byggts för HRT – Helsingforsregionen trafiks nya linje 560. Efter omändringsarbeten i tunneln kan också en rullstolsanvändare eller en person med en annan rörelsefunktionsnedsättning i en nödsituation rädda sig själv längs med utrymningsvägarna på samma sätt som övriga passagerare. Fram till det skulle en person med rörelsefunktionsnedsättning vara beroende av andra personers hjälp i en nödsituation, exempelvis vid en brand.
Tröskeln rf (Kynnys ry) lämnade i början av augusti in ett klagomål till diskrimineringsombudsmannen om att utrymningsvägarna i den nya tunneln inte är tillgängliga. Utifrån diskrimineringsombudsmannens förslag beslöt HRT att vidta årgärder. HRT utför korrigeringsarbetena så snabbt som möjligt under hösten.
Enligt den nya diskrimineringslagen, som trädde i kraft vid årsskiftet, ska också personer med funktionsnedsättning kunna använda service och tjänster på lika villkor som andra, som exempelvis kollektivtrafik. All service och alla tjänster i vårt samhälle är inte ännu tillgängliga och därför behöver servicekedjorna ses över utifrån användarnas synvinkel. Exempelvis i det här fallet kan en rullstolsanvändare eller en person med en annan rörelsefunktionsnedsättning, i de flesta fall, på egen hand ta sig in och ur linje 560s bussar. Däremot kan personen i en nödsituation på grund av trösklar längs med utrymningsvägen inte förflytta sig i säkerhet. På Tröskeln rf är man nöjda över att den nya diskrimineringslagen fungerar och att den också ger skydd för personer med funktionsnedsättning. ”Förfarandet var enkelt och slutresultatet kom snabbt. Personer med funktionsnedsättning har inte tidigare haft ett ordenligt rättsskydd mot människorättskräkningar”, säger Tröskeln rf:s verksamhetsledare Kalle Könkkölä.
”Korrigeringsåtgärderna i Svedängens kollektivtrafiktunnel är ett bra exempel på hur ett enskilt klagomål positivt kan påverka vardagen för många personer och samtidigt förbättra rörelsefriheten för personer med funktionsnedsättning”, säger diskrimineringsombudsman Kirsi Pimiä.
17.09.2015
