Barnets rättigheter ska tillgodoses till fullo i utlänningsärenden – ombudsmannens rekommendationer för regeringsprogrammet för att förbättra ställningen av utlänningar
Diskrimineringsombudsmannen rekommenderar att en totalreform av utlänningslagen genomförs under den kommande regeringsperioden som ett parlamentariskt projekt och utlänningslagen utvecklas så att bland annat barnets rättigheter och rätten till familjeliv tillgodoses bättre än hittills.
Den senaste totalreformen av utlänningslagen genomfördes år 2002. Sedan dess har det genomförts väldigt många delreformen av utlänningslagen, och migrationen har också ändrats under dessa år. I rättspraxisen har det också uppstått tolkningar av lagen som ur perspektivet för de grundläggande rättigheterna är problematiska, till exempel vad gäller barnets bästa och skyddet för familjeliv. Lagen behöver reformeras.
I sitt betänkande instämde också riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott med ombudsmannens rekommendation om tryggandet av barnets rättigheter i utlänningsärenden. Riksdagen lämnade följande uttalande om utlänningars ställning vid godkännandet av betänkandet 18.11.2022:
Riksdagen förutsätter att statsrådet utreder de ändringar i lagstiftningen genom vilka barnets rättigheter tryggas fullt ut när barnet eller någondera av föräldrarna är utlänning.
Diskrimineringsombudsmannens rekommendationer för regeringsprogrammet för att förbättra utlänningars ställning och rättigheter
Diskrimineringsombudsmannens uppgifter omfattar främjande av utlänningars rättigheter och ställning. Diskrimineringsombudsmannen ger flera rekommendationer för regeringsprogrammet för att reformera utlänningslagen.
Barnets bästa och barnets rättigheter bör tillgodoses till fullo i utlänningsärenden
Diskrimineringsombudsmannen rekommenderar att utlänningslagens bestämmelser om barnets rättigheter utvecklas så att de motsvarar barnrättskonventionen och barnskyddslagen.
Utlänningslagens bestämmelser hänvisar inte uttryckligen till prioriteringen av barnets bästa och å andra sidan definierar de inte heller närmare hur barnets bästa bör beaktas. Därmed är utlänningslagens definition av barnets bästa snävare än till exempel barnskyddslagens definition.
Bestämmelsen om kringgående av bestämmelserna om inresa eller vistelse i landet bör begränsas
Diskrimineringsombudsmannen rekommenderar att tillämpningsområdet av 36.2 § i utlänningslagen (kringgående av bestämmelserna om inresa eller vistelse i landet) begränsas så att barnets rättigheter och rätten till familjeliv tillgodoses.
För närvarande kan den utländska föräldern i en barnfamilj få avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd även om familjen har idkat familjeliv i Finland under flera år. Tillämpningen av bestämmelsen får inte leda till avgöranden som inte är förenliga med barnets bästa och särskilt inte till att barnet skiljs från sin förälder.
Bestämmelser om asylsökandes rätt att arbeta bör förenklas
Diskrimineringsombudsmannen rekommenderar att bestämmelser om asylsökandes rätt att arbeta förenklas.
Asylsökandes rätt att arbeta förknippades genom lagändringar till huruvida avvisningsbeslutet är verkställbart. Detta har lett till många problem såväl för de sökande som till exempel för deras arbetsgivare, eftersom bestämmelser som hänför sig till själva verkställbarheten lämnar delvis rum för tolkningar och är otydliga. Utökande av rätten att arbeta fram till avlägsnandet ur landet skulle trygga både den sökandes och arbetsgivarens rättigheter.
Familjeåterförening bör göras möjlig på lika villkor
Diskrimineringsombudsmannen rekommenderar att familjeåterförening görs möjlig på lika villkor särskilt för alla som beviljats internationellt skydd.
Redan i sin riksdagsberättelse 2018 lyfte ombudsmannen fram problemen med inkomstgränserna för familjeåterföreningar av personer som beviljats internationellt skydd. Under 2020 utredde ombudsmannen hur 36.2 § i utlänningslagen påverkar skyddet för familjeliv för barn som beviljats internationellt skydd. Det är nödvändigt att lösa problem som inrikesministeriet lyfte fram i sitt propositionsutkast år 2021.
Vistelsen av personer som vistas i Finland utan uppehållstillstånd bör legaliseras
Diskrimineringsombudsmannen rekommenderar att vistelsen för personer som anlänt till Finland före år 2017 och fortfarande vistas här utan uppehållstillstånd legaliseras med en speciallag.
Migrationsverket uppskattade under hösten 2021 att det finns omkring 3 000 personer i Finland som ansökt om asyl under 2016 eller tidigare och som antingen fortfarande befinner sig i asylprocessen eller lever papperslösa utanför mottagningstjänsterna. Av dessa personer uppskattades omkring 300 vara barn. Dessa personers möjligheter att få uppehållstillstånd inskränktes betydligt och oförutsebart under 2015–2016. Papperslöshet som uppkommit på grund av dessa politiska beslut kan inte minskas effektivt på något annat sätt än att erbjuda personer som stannat i Finland en reell möjlighet att legalisera sin vistelse i landet.
25.04.2023
