FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna 70 år

Idag firar vi FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna som godkändes för precis 70 år sedan och följdes av de första internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Bakgrunden till förklaringen, som godkändes strax efter andra världskriget och förintelsen, var behovet att skydda individen mot statens godtycklighet. Varje människa har rätt att åtnjuta mänskliga rättigheter. De har inte utformats för att gälla endast en viss grupp eller medborgare i ett visst land. Den nationella lagstiftningen får inte stå i konflikt med internationella konventioner som staten har satt i kraft. Förverkligandet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna förutsätter ett fortlöpande arbete för att säkerställa att de mänskliga rättigheter som tryggas i konventionerna även förverkligas i praktiken.

De grundläggande och mänskliga rättigheterna eller likabehandling är inte åsiktsfrågor och gäller inte enbart under goda tider. Deras betydelse betonas i utmanande situationer i samhället. De grundläggande och mänskliga rättigheterna garanterar trygghet för alla, och det är i synnerhet människor som har en sämre ställning i samhället som behöver skydd. Vissa personer är på grund av sina personliga egenskaper mer utsatta för diskriminering eller utnyttjande än andra, till exempel personer med funktionsnedsättning, personer som tillhör sexuella minoriteter eller könsminoriteter eller personer som saknar uppehållstillstånd. Om flera former av utsatthet drabbar samma person, är personen särskilt sårbar.

I diskrimineringsombudsmannens byrå vill vi försvara och jobba för att främja mänskliga rättigheter, likabehandling och jämlikhet. Låt oss återkomma till varför konventionerna om mänskliga rättigheter har upprättats. För att alla människor är lika värdefulla och därför ska behandlas likvärdigt.

Glad internationell dag för mänskliga rättigheter!