Hoppa till innehåll

Trakasserier mot myndigheter som ett nedtystningsförsök

Diskrimineringsombudsmannen publicerade idag en utredning om diskriminering av personer med afrikansk bakgrund. Ledda, kollektiva trakasserier och sabotage via webbdiskussionsforum riktades mot utredningens webbenkät. Genast när länken till webbenkäten öppnades inleddes en systematisk kampanj för att sprida enkätlänken. Till kampanjen hade man bifogat anvisningar om hur det lönar sig att besvara enkäten. Syftet med anvisningarna var att omintetgöra resultaten av utredningen när den blivit klar.  I diskussionen gavs anvisningar om att ge falska svar på enkäten för att man i efterhand skulle kunna ifrågasätta utredningens tillförlitlighet. Det kom många svar på webbenkäten där man använde rasistiskt språk som inte var kopplat till beskrivningen av den svarandes upplevelse av diskriminering. I enkäten användes också sådana koder och memer som extremhögern använder eller så utformades svaret efter rasistiska stereotypier. 

Utöver skadorna på utredningen utsattes en enskild tjänsteman vid diskrimineringsombudsmannens byrå för rasistiska masstrakasserier, bland annat så att information om tjänstemannen spreds i webbdiskussionsforumet. Rasistisk och förolämpande text skrevs anonymt om tjänstemannen, som dessutom fick hatpost. Därtill spred man bildmaterial om tjänstemannen.  

Hur besvarade vi trakasserierna? 

Svaren i webbenkäten sorterades i två steg för att så tillförlitligt som möjligt avlägsna ogiltiga svar och svar i sabotagesyfte från materialet. Diskrimineringsombudsmannens byrå gallrade först bort de svaren som helt uppenbart var gjorda i syfte att sabotera utredningen. I det andra gallringsskedet användes en utomstående forskare. På så sätt kunde man undvika en situation där myndigheten själv skulle gallra bland svaren till en utredning som till en del rör den egna verksamheten. 

Syftet med utredningen har ända från början varit att producera kvalitativ information om underrapportering om diskriminering från personer som identifierar sig som en person med afrikansk bakgrund och om orsakerna bakom den, i första hand för att utveckla diskrimineringsombudsmannens eget arbete.  Syftet har inte varit att producera kvantitativa (statistiska) resultat av den upplevda diskrimineringens metoder, gärningsmän, händelseplatser eller utbredning, utan att synliggöra den rasism som personer med afrikansk bakgrund upplever som ett fenomen. Diskrimineringsombudsmannen är också medveten om att de personer som svarat på webbenkäten i regel är personer som har upplevt diskriminering eller är oroliga för diskriminering. Att en stor del av enkätens finskspråkiga svar måste tas bort för att analysera de giltiga svaren påverkade således inte rapportens karaktär eller slutresultat.

Trakasserier och svartmålning är ofta kopplade till teman som handlar om grundläggande rättigheter och mänskliga rättigheter, såsom rasism eller sexuella minoriteters rättigheter.  Syftet med kollektiva trakasserier på samhällsnivå samt med systematiserade trakasserier som riktar sig mot insamling av diskrimineringsdata är att försvaga främjandet av de mänskliga rättigheterna för utsatta personer och undergräva främjandet av jämlikhet. Vad innebär det att just tjänstemän som tillhör minoriteter trakasseras? Maktpositionerna i samhället kommer i dagen även i denna situation. Å andra sidan är det viktigt att minoriteternas representation hos myndigheterna är bredare, men samtidigt som en tjänsteman som tillhör en minoritet arbetar med till exempel mänskliga rättigheter ökar risken för trakasserier. Vi måste kunna tackla dessa situationer på ett bättre sätt.

Kollektiva trakasserier är inte en straffrättslig term och har inte som sådana kriminaliserats separat. Den nuvarande lagstiftningen kan inte effektivt ingripa i kollektiva trakasserier. Justitieministeriet har nyligen färdigställt ett utkast till en regeringsproposition om att ställa olaga hot under allmänt åtal. Olaga hot skulle stå under allmänt åtal, om det riktar sig mot en person på grund av hans eller hennes arbetsuppgifter eller offentliga förtroendeuppdrag. Detta lagförslag är ett gott steg framåt. 

Vi hoppas att resultaten av den utredning som publicerats i dag ger upphov till en omfattande samhällsdebatt och förändringar, och att försöken till trakasserier och sabotage som riktat sig mot utredningen inte dämpar den betydelsefulla diskussionen om rasism och diskriminering av afrofinländare i Finland.